Ensam företagare från svensk bostad kan ge fast driftställe

Ett utländskt företag vars verksamhet i praktiken drivs av en person som arbetar från en svensk bostad kan ha fast driftställe i Sverige även där det saknas kommersiella skäl för valet av arbetsplats.Skatteverket Skatteverket har förtydligat att kravet på kommersiella skäl inte gäller när individen är den enda eller den huvudsakliga personen — primary person — som bedriver företagets verksamhet.Skatteverket

Förtydligandet hör hemma i 2025 års uppdatering av OECD:s modellavtal. Kommentarspunkterna 18 och 19 till artikel 5 ersattes av punkterna 44.1–44.21 om gränsöverskridande arbete från bostad eller annan relevant plats. Punkterna 44.11–44.19 behåller en prövning av kommersiella skäl för vanligt distansarbete: om individens fysiska närvaro i Sverige underlättar företagets affärsverksamhet, exempelvis genom tillgång till personer eller resurser som företaget behöver.Skatteverket Punkt 44.20 reserverar andra överväganden för primary-person-falletSkatteverket, illustrerat av en konsult som under en längre tid bedriver merparten av sitt eget konsultföretags verksamhet från ett kontor inrättat i hennes bostad. Skatteverket läser den reservationen som att kravet på kommersiella skäl stängs av i primary-person-situationer.Skatteverket

Primary person avser normalt en person i företagsledande ställning som i huvudsak bedriver företagets verksamhet genom att utföra betydelsefulla funktioner som är relevanta för att risker och tillgångar ska hänföras till ett fast driftställeSkatteverket — en nyckelperson. Där ledningen utövas gemensamt av två sådana nyckelpersoner omfattas båda. Att det finns andra anställda som inte utför sådana funktioner påverkar inte bedömningen enligt punkt 44.20, som tar sikte på situationer där verksamheten i praktiken drivs av en och samma individ.

I övrigt gäller huvudregeln i 2 kap. 29 § första stycket inkomstskattelagen: en stadigvarande plats för affärsverksamhet — bostaden, ett fritidshus eller en väns eller släktings bostad — varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. En bostad eller annan relevant plats anses normalt inte vara företagets plats för affärsverksamhet där individen arbetar där mindre än 50 procent av sin totala arbetstid för företaget under en tolvmånadersperiodSkatteverket; vid eller över 50 procent avgörs frågan om fast driftställe utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen utgår från de faktiska omständigheterna under den aktuella perioden, inte från hur verksamheten bedrevs tidigare eller senare.

Detta ersätter den tidigare linjen att företagets fördel eller intresse av att arbetet utförs i Sverige alltid måste vägas in, inklusive ägarens frihet att organisera ett fåmansföretag. Rådgivare bör ompröva akter som tidigare friats på grund av avsaknad av kommersiella skäl där den Sverigebaserade arbetstagaren är den enda eller dominerande utövaren.

Där bostaden är ett fast driftställe är endast inkomst från den verksamhet som bedrivs där skattepliktig i Sverige, beräknad enligt inkomstskattelagens allmänna regler för näringsverksamhet med vinstallokering enligt OECD:s vinstallokeringsrapporter, vilka Högsta förvaltningsdomstolen har bekräftat också vägleder den inhemska hänföringen. För separata driftställeräkenskaper på bokföringsmässiga grunder i stället för en schablonmässig fördelning av den globala vinsten, och kontrollera tillämpligt skatteavtal, som kan begränsa den inhemska beskattningsrätten.

Rättslig grund är 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) med OECD:s modellavtals artikel 5-kommentar punkterna 44.1–44.21, Skatteverkets ställningstagande 8-155706-2026 av den 13 maj 2026 samt beräkningsreglerna i 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 § och 14 kap. inkomstskattelagen.