Sverige–Frankrike-avtalet får PPT-missbrukstest och bredare MAP

Sverige och Frankrike undertecknade den 22 maj 2023 ett protokollSkatteverket om ändring i 1990 års dubbelbeskattningsavtalSkatteverket (27 november 1990) för att föra in BEPS-minimistandardernaSkatteverket, och regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokolletSkatteverket och antar motsvarande ändring i lagen (1991:673) om skatteavtal mellan Sverige och FrankrikeSkatteverket så att avtalet i ändrad lydelse gäller som svensk lag. Båda staterna hade undertecknat och ratificerat den multilaterala konventionen (MLI, som Sverige undertecknade den 7 juni 2017) och angett 1990 års avtal som omfattat, men Sverige reserverade sig enligt artikel 35.7 i MLI så att ändringarna får verkan först efter att Sverige underrättat OECD:s depositarie om att det interna genomförandet är klart — en underrättelse som ännu inte lämnats. I stället för att vänta på den allmänna MLI-genomförandemetoden kontaktade Sverige Frankrike bilateralt; protokollsvägen uppnår samma sakinnehåll samtidigt som den möter svenska krav på tydlighet och förutsebarhet i lag.

Protokollet gör tre ändringar. För det första ersätts ingressen: parternas gemensamma avsikt anges nu som att undanröja dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet utan att skapa möjligheter till icke-beskattning eller sänkt skatt genom skatteflykt eller skatteundandragandeSkatteverket, inklusive treaty shopping till indirekt förmån för personer i tredje stat — språk i linje med OECD:s modellavtal och artikel 6 i MLI.

För det andra införs genom en ny artikel 28A ett huvudsyftestest (Principal Purpose Test, PPT)Skatteverket: en avtalsförmån vägras när det rimligen kan antas, med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter, att ett av huvudsyftena med ett arrangemang eller en transaktion som direkt eller indirekt gav förmånen var att få den — om inte förmånen är förenlig med ändamålet och syftet med de relevanta avtalsbestämmelsernaSkatteverket. Sverige och Frankrike valde enbart PPT (artikel 7 i MLI / artikel 29.9 i OECD:s modellavtal) framför en limitation-on-benefits-regel. Den som yrkar källskattelättnad eller andra förmåner enligt avtalet mellan Sverige och Frankrike måste nu klara detta syftestestSkatteverket.

För det tredje vidgas artikel 25.1 om förfarandet vid ömsesidig överenskommelseSkatteverket: den som anser att en åtgärd medför eller kommer att medföra beskattning i strid med avtalet får lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande staternaSkatteverket, där begäran tidigare gick till myndigheten i personens hemviststatSkatteverket — i linje med artikel 25.1 i OECD:s modellavtal och artikel 16 i MLI.

Protokollet träder i kraft den trettionde dagen efter den sista av de två staternas skriftliga underrättelser om att de interna förfarandena är klaraSkatteverket (artikel IV i protokollet); tidpunkten kan därför ännu inte fastställasSkatteverket. Genomförandeändringen i lagen (1991:673) träder i kraft den dag regeringen bestämmerSkatteverket. När protokollet väl gäller tillämpas det på källskatter på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det kalenderår som följer efter ikraftträdandet eller senareSkatteverket, och på andra inkomstskatter för beskattningsår som börjar den 1 januari det följande året eller senareSkatteverket. Regeringen väntar sig ingen offentligfinansiell effekt och ingen ökad arbetsbörda för Skatteverket eller förvaltningsdomstolarna.

Rättslig grund: prop. 2023/24:11 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (protokoll undertecknat 22 maj 2023; lagen (1991:673)); multilaterala konventionens (MLI) minimistandarder under BEPS-åtgärderna 6 och 14.