CSN: kontantbud plus avtalat aktibyte en affär, ingen skatteneutralitet

C Ab lämnade ett offentligt kontant uppköpserbjudande för aktierna i BVero, vilka är föremål för offentlig handel i en EU-medlemsstat. Sökanden A Ab ägde aktier i BVero och ingick i investerargruppen bakom C AbVero. Tillsammans med ett annat gruppbolag ägde A Ab före erbjudandet mindre än hälften av B:s aktier och rösterVero; de övriga gruppmedlemmarna och C Ab ägde inga B-aktier. A Ab överlät inte sina B-aktier i erbjudandetVero. Enligt den tillämpliga värdepappersmarknadsrättsliga regleringen om uppköpserbjudanden kunde A Ab som företrädare för erbjudandesidan inte heller själv vara föremål för det offentliga erbjudandet. I stället hade A Ab före erbjudandets offentliggörande oåterkalleligt förbundit sig att överlåta alla sina B-aktier till C AbVero mot nyemitterade C-aktierVero så snart som möjligt efter att C Ab förklarat erbjudandet ovillkorligt och förvärvet av de erbjudna B-aktierna hade genomförts och avvecklats. Det var överenskommet att aktiernas värde skulle motsvara priset i erbjudandet.

Under erbjudandeperioden erbjöds C Ab sammanlagt mindre än hälften av de B-aktier som ägdes utanför investerargruppen, och C Ab beslutade att genomföra erbjudandet i enlighet med dess villkor. Frågan var om kontanterbjudandet ska räknas som fristående från det aktiebyte som genomförs och avvecklas efter det, eller om det penningvederlag som betalas i erbjudandet ska beaktas vid bedömningen av villkoren för ett skatteneutralt aktieutbyte, med beaktande även av företagsomstruktureringsdirektivets (2009/133/EG) tolkningsverkan.

Centralskattenämnden hänvisade till unionens domstols dom C-321/05 Kofoed, enligt vilken kontant betalning i direktivet avser penningbetalningar som till sin karaktär utgör ett verkligt vederlag för förvärvsförfarandet oavsett bakomliggande motiv (punkt 28), och som utgör en väsentlig del av det vederlag det förvärvande bolaget betalar till målbolagets delägare för att få aktiemajoritet (punkt 29). Den åberopade vidare HFD 2020:71, HFD 2014:151 och CSN 115/2001: när målbolagsaktier avtalas förvärvade i samma sammanhang delvis mot kontant vederlag och delvis mot aktievederlag är det fråga om åtgärder som ingår i samma helhet, och maximibeloppet för penningvederlaget beräknas för arrangemanget (förvärvsförfarandet) som helhet snarare än separat per överlåtare. Regeringens proposition RP 125/2025 rd om höjning av maximibeloppet för penningvederlag bekräftade att beräkningsmetoden inte är avsedd att ändras: penningvederlag bedöms fortsatt konsekvent på arrangemangsnivå.

Eftersom A Ab före erbjudandet oåterkalleligt förbundit sig att överlåta sina B-aktier mot aktievederlag om det offentliga kontantförvärvet genomförs, bedömde nämnden C Ab:s förvärv av B-aktier — delvis genom det offentliga kontanterbjudandet och delvis mot aktievederlag — som ett enda förvärvsförfarandeVero genom vilket C Ab förvärvade majoriteten av målbolagets aktierVero. Det penningvederlag som betalades i det offentliga erbjudandet och det aktievederlag som betalades till A Ab var därmed båda vederlag för samma förvärvsförfarandeVero. Följaktligen översteg penningvederlaget 50 procent av det betalda egna kapital som motsvarar den överförda aktieandelen i arrangemangetVero, och arrangemanget kunde inte anses vara ett aktiebyte i den mening som avses i 52 f § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhetVero.

Förhandsavgörandet gäller skatteåren 2026 och 2027. Det har inte vunnit laga kraft och publiceras endast som kort referat. Rättslig grund: 52 f § 1–2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet; artiklarna 2.1 e och 8.1 i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.