Senioravdragets åldersgräns höjs till 67 år i budgeten för 2027

Arbetstagare som fyller 67 år under 2027 stannar ett år till i det ordinarie jobbskatteavdraget i stället för att gå över till senioravdraget.Riksdagen Budgetpropositionen för 2027 höjer åldersgränsen för senioravdraget från 66 till 67 årRiksdagen, så att endast den som har fyllt 67 år vid årets ingång kan få detRiksdagen. Ändringen görs i 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)Riksdagen: det ordinarie avdragets åldersspann växer med ett årRiksdagen medan senioravdragets gräns flyttas upp i takt.

Skälet är samordning. Åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjs till 67 år den 1 januari 2027RiksdagenRiksdagen för att följa pensionssystemets riktålder, och regeringen vill att de två gränserna ska följas åt i stället för att låta 66-åringar omfattas av en ordning för grundavdrag och en annan för jobbskatteavdrag. Att hålla isär dem skulle, med propositionens ord, delvis förta syftet med pensionsåldershöjningarna — en ny, högre norm för pensionsålder som speglar livslängden — och öka komplexiteten i skattesystemet. Seniorgränsen höjdes senast, från 65 till 66 år, den 1 januari 2024Riksdagen av samma samordningsskäl.

Endast en födelsekohort berörs under införelseåret: personer födda 1960RiksdagenRiksdagen. Med gällande regler skulle de ha fått senioravdraget för 2027Riksdagen; med förslaget får de i stället det ordinarie avdragetRiksdagen. Propositionen innehåller endast åldershöjningenRiksdagen: promemorian från Finansdepartementet bakom den föreslog också en förstärkning av senioravdraget med 460 miljoner kronorRiksdagen, men den delen finns inte med i propositionenRiksdagen.

Vinnare och förlorare skiljs åt av inkomsten. Eftersom det ordinarie avdragets tak överstiger senioravdragetsRiksdagen vinner höginkomsttagare, medan låginkomsttagare förlorar eftersom senioravdraget trappas upp snabbare vid låga inkomsterRiksdagen. Cirka 30 000 personer i kohorten får i genomsnitt knappt 3 200 kronor per år i högre skattRiksdagen, medan ungefär 23 000 får i genomsnitt knappt 9 200 kronor per år i lägre skattRiksdagenRiksdagen. Om en 1960-född arbetstagare vinner eller förlorar beror också på pensionsinkomsten vid sidan av arbetsinkomsten: med enbart 500 000 kronor i arbetsinkomst visar propositionens eget exempel 15 243 kronor lägre skattRiksdagen, medan skatten vid 200 000 kronor i arbetsinkomst stigerRiksdagen. Den offentligfinansiella kostnaden är 120 miljoner kronor per årRiksdagen utan effekt för kommuner och regionerRiksdagen, eftersom skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara inkomsten, och Skatteverket tillgodoräknar avdraget automatisktSkatteverket så att ingen ny pappersbörda uppstår för arbetsgivare eller egenföretagareRiksdagen.

Drivkrafterna till arbete stärks i genomsnittRiksdagen men försvagas i bottenRiksdagen. Vid genomsnittliga arbets- och pensionsinkomster ökar den ekonomiska vinsten av att arbeta med cirka 2 400 kronor per år för kvinnor och 7 900 kronor för mänRiksdagen, medan låginkomsttagare får svagare drivkrafter eftersom deras skatt stiger. De samlade sysselsättningseffekterna väntas bli obetydligaRiksdagen eftersom endast en kohort berörs. Kvinnor utgör drygt hälften av dem som får högre skatt och möter något större genomsnittliga höjningar än män; bland dem som får lägre skatt är männen i majoritet och vinner något mer i genomsnitt — så den uppmätta ekonomiska jämställdheten minskar med en mycket liten marginal.

En majoritet av remissinstanserna stöder höjningenRiksdagen, däribland Arbetsförmedlingen, Företagarna, IFAU och Näringslivets Skattedelegation. Konjunkturinstitutet och Statskontoret vill knyta gränsen till riktåldern så att framtida höjningar sker per automatik; pensionärsorganisationerna och Pensionsmyndigheten vill helst behålla 66 år; LO och PRO motsätter sig hela åldersdifferentieringen och vill att pension och lön beskattas lika oavsett ålder. Lagrådet hördes inte eftersom propositionen är av författningsteknisk karaktär.

Rättslig grund: Prop. 2026/27:1Riksdagen med ändringar i 67 kap. 7–8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)Riksdagen.