Ändringar i Reko: konsulter får rätt att anmäla misstanke om brott

FAR har beslutat om ändringar i Reko, Svensk standard för redovisnings- och lönetjänsterFAR, som innebär att auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter får rätt att anmäla misstankar om brott till EkobrottsmyndighetenFAR. Förändringen innebär ett nytt undantag från konsultens tystnadspliktFAR och omfattar misstänkta bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontrollFAR som konsulten får kännedom om i samband med ett uppdragFAR.

Utgångspunkten är dock fortfarande att konsulten i första hand ska försöka få kunden att vidta rättelseFAR. Den nya anmälningsrätten gör inte konsulten till utredareFAR och innebär inte att man går direkt till myndigheternaFAR. Enligt Reko 110 (konsultens roll och uppgift) ska konsulten först reagera och agera; om kunden inte vidtar rättelser rapporterar konsulten som tidigare enligt Reko 850 om rapportering vid väsentliga händelserFAR. Som auktoriserade konsulten Camilla Carlsson uttrycker det kommer rättelse alltid först – anmälningsrätten är ett verktyg för de situationer där det inte räcker.

Ändringen omfattar såväl redovisnings- som löneuppdragFAR. För en redovisningskonsult kan det exempelvis handla om att affärshändelser utelämnas ur bokföringen, att bokföringsunderlag manipuleras eller att felaktiga uppgifter medvetet lämnas i deklarationer. För en lönekonsult kan det röra sig om misstankar om svarta löneutbetalningar, oriktiga arbetsgivardeklarationer eller ersättningar som medvetet undanhålls från beskattning. Det är dock inte konsultens uppgift att fastställa om ett brott faktiskt har begåtts, betonar Carlsson.

Lönekonsulterna får särskild uppmärksamhet: genom sina uppdrag får de ofta insyn i uppgifter som kan tyda på att något inte står rätt till. Auktoriserade lönekonsulten Emelie Hansson menar att professionen bör vara uppmärksam på ovanliga avvikelser och agera när det finns skäl till det. Exempel på riskindikationer är avvikelser mellan lönespecifikationer, anställningsavtal, tidrapporter, scheman, bankutbetalningar och arbetsgivardeklarationer; ovanligt många rättelser av individuppgifter eller återkommande retroaktiva löneutbetalningar; samt underlag som inte lämnas trots upprepade påminnelser eller uppgifter som ändras när en myndighetskontroll blir aktuell.

Misstankegraden är låg: konsulten behöver inte ha bevis för att ett brott har begåttsFAR och ska inte göra någon egen utredningFAR. Det räcker att det finns omständigheter som ger anledning att misstänka brottFAR; ansvaret för att utreda och bedöma misstankarna ligger hos behöriga myndigheterFAR.

Beslutet ligger i linje med FAR:s åtta förslag på åtgärder för att förhindra ekonomisk brottslighet, varav ett är att kraven på brottsanmälan ska uppdateras – inklusive att utreda hur redovisnings- och lönekonsulter kan omfattas av krav på att agera och rapportera när de uppmärksammar omständigheter som ger anledning att misstänka brott. Förändringen beskrivs också som ett steg mot ett framtida system med statlig auktorisation av redovisningskonsulter, som underlättar anpassning till eventuella framtida anmälningsskyldigheter. Följdändringar följer med: förtydliganden av tystnadspliktsreglerna och undantagen från den, samt följdändringar i Reko 130, 725 och 850 som tydliggör att konsulten har rätt att anmäla de aktuella brotten och att det inte är konsultens uppgift att utreda den misstänkta brottsligheten.

Rättslig grund: FAR:s ändringar i Reko (Svensk standard för redovisnings- och lönetjänster) – nytt undantag från tystnadsplikten för misstänkta bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll, med följdändringar i Reko 130, 725 och 850.