Skolhyra med tillbyggnad undgår upphandlingsböter

Högsta förvaltningsdomstolen har avslagit Konkurrensverkets överklagandeDomstol och dess begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen, i en dom den 11 september 2026 (mål nr 1017-25) rörande Nacka kommuns hyresavtal för skollokaler från 2023. Det finns därmed ingen grund att påföra kommunen en upphandlingsskadeavgift.Domstol Domen fastställer underinstansernas avgöranden: avtalet var ett blandat kontraktDomstol vars huvudföremål var förvärv av hyresrättDomstol, vilket faller utanför lagen (2016:1145) om offentlig upphandlingDomstol.

Avtalet, som undertecknades den 20 februari 2023 utan föregående annonsering och löper från den 1 augusti 2023 till den 31 juli 2033, omfattade cirka 8 155 kvadratmeter i en byggnad som kommunen redan hyrde för skolverksamhet samt cirka 2 120 kvadratmeter i en tillbyggnad som hyresvärden, Sickla Industrifastigheter KB, skulle låta uppföra i direkt anslutning till de befintliga lokalerna. Tillbyggnaden utökade hyresytan med cirka 26 procent. Konkurrensverket menade att avtalet kombinerade hyra med en byggentreprenad, att entreprenaden var dess huvudföremål och att affären därför var en otillåten direktupphandling.

Domstolen gav Konkurrensverket rätt i ett led men inte i det avgörande. Vad gäller tillbyggnaden var hyran av de nya lokalerna en byggentreprenad: kommunen hade utövat ett avgörande inflytande över projekteringen och krävt hyresgästanpassningar som går längre än vad en hyresgäst vanligen kräver av en sådan byggnad, med hänvisning till Kommissionen mot Österrike (C-537/19). Avtalet var därför ett blandat kontrakt som ska upphandlas enligt reglerna för dess huvudföremål enligt 2 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling.

Huvudföremålet, ansåg domstolen, fastställs genom en objektiv bedömning av hela upphandlingen, i linje med Kommissionen mot Italien (C-412/04): de övervägande prestationer som är karaktäristiska för kontraktet, till skillnad från dem som endast är av accessorisk eller kompletterande karaktär och som krävs på grund av kontraktets själva ändamål. Här fortsatte kommunen en skolverksamhet som den redan bedrev på fastigheten; diskussionerna uppstod ur ett behov av att ta emot fler elever, och hyresvärden utnyttjade en byggrätt intill den befintliga skolan för att erbjuda den extra ytan. Avtalets karaktäristiska drag var att kommunen även fortsättningsvis skulle hyra och bedriva skolverksamhet i de befintliga lokalerna, med tillbyggnaden som accessorisk och kompletterande såväl ekonomiskt som funktionellt. Dess huvudföremål var därmed förvärv av hyresrättDomstol, på vilket lagen inte är tillämplig enligt 3 kap. 19 §Domstol.

Inget förhandsavgörande behövdes: de relevanta unionsrättsliga bestämmelserna hade redan tolkats av EU-domstolen och i ljuset av den praxisen fanns inget rimligt tvivel om hur de skulle tolkas under omständigheterna.

Rättslig grund: lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (1 kap. 9-10 §§, 2 kap. 1-2 §§, 3 kap. 19 §, 10 kap. 1 §, 21 kap. 1 § 3) med artiklarna 2.6, 2.7, 3.2 och 10 a i direktiv 2014/24/EU, tillämpad i Högsta förvaltningsdomstolens dom den 11 september 2026 i mål nr 1017-25.