Kupongskatt blir digital när Skatteverket får föreläggandemakt

Bolag som inte är avstämningsbolag (kupongbolag) och betalar utdelning till aktieägare bosatta utomlands skulle få en frivillig elektronisk kanal för att lämna kupongskatteuppgifterSkatteverket enligt regeringens proposition 2025/26:309, överlämnad till riksdagen den 27 augusti 2026. Kupongskatt är den källskatt som ska betalas när ett svenskt bolag lämnar utdelning till någon som bor utomlands eller är hemmahörande i utlandet. Propositionen föreslår att ett kupongbolag elektroniskt på ett formulär som Skatteverket fastställer får vidarebefordra de utdelningsuppgifter det tagit emot på pappersblanketter från mottagarna — i stället för att skicka själva pappersblanketternaSkatteverket. Bolag som föredrar papper kan fortsätta lämna på papper.Skatteverket Ändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2027, utan övergångsbestämmelser.Skatteverket

Inlämningsfristen är oförändrad: uppgifterna ska nå Skatteverket senast fyra månader efter utdelningstillfället och senast den 15 januari påföljande år. Ett kupongbolag som lämnat utdelning ska alltid lämna redovisning, även när ingen kupongskatt ska betalas. Det sammanlagda beloppet av den utdelning från vilken kupongskatt innehållits ska även fortsättningsvis anges särskilt — regeln flyttas från 17 § till 15 § kupongskattelagen (1970:624) — medan papperserans krav försvinner: ingen hemortskommun behöver längre anges, ingen sortering av blanketter kommunvis och ingen åtskillnad mellan blanketter där skatt innehållits och övriga blanketter. 17 § upphävs.

Propositionens andra halva ger Skatteverket nya föreläggandeverktygSkatteverket med 37 kap. 6 och 9 §§ skatteförfarandelagen som förebild. Myndigheten skulle kunna förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att lämna uppgifter enligt kupongskattelagen att lämna det som behövs för kontroll av skyldighetenSkatteverket, samt rikta tredjemansföreläggande mot den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller är en annan juridisk person än ett dödsboSkatteverket, med krav på uppgifter om en rättshandling med någon annan som har betydelse för kontroll av att en annan part fullgjort sin uppgiftsskyldighet. I praktiken når det banker och betalningsförmedlare vars konto- och betalningsuppgifter låter Skatteverket följa utdelningsflöden genom mellanhänder och bulvanarrangemang. Ett föreläggande skulle kunna förenas med vite, som gäller omedelbart, utom när den förelagde misstänks för en straffbelagd gärning med samband med utredningen; ett föreläggande utan vite skulle inte kunna överklagas, och frågor om utdömande av vite skulle prövas av den förvaltningsrätt som prövar överklaganden enligt kupongskattelagen.

Bakgrunden är storskaliga kupongskattebedrägerier av cum-ex- och cum-cum-typ, som enligt propositionen kostat EU:s medlemsstater 140 miljarder euro, samt Skatteverkets iakttagelse att framför allt kupongbolag brister i sina uppgiftsskyldigheter medan arrangemang slussar obeskattade medel utomlands via svenska bolag. I dag är myndighetens enda kontrollverktyg enligt kupongskattelagen att besluta om revision — ett tyngre ingrepp än ett riktat föreläggande — och 37 kap. skatteförfarandelagen är inte tillämpligt på kupongskatt. Bank- och näringslivsorganisationer invände att tredjemansföreläggandet är otydligt och ingripande; regeringen svarar att en snäv namngiven-person-utformning skulle omintetgöra syftet, eftersom Skatteverket ofta får veta vem som fått utdelningen först genom att förelägga den förmedlande banken, och att proportionalitetsprövning enligt förvaltningslagen gäller varje föreläggande. Cirka 1 800 bolag lämnade kupongskatteuppgifter 2025; myndigheten lägger drygt fyra årsarbetskrafter, cirka fyra miljoner kronor per år, på hantering av pappersblanketter, och beräknar en miljon kronor i engångskostnad för att bygga e-tjänsten. Rättslig grund är de föreslagna ändringarna i kupongskattelagen (1970:624) i prop. 2025/26:309, med ikraftträdande den 1 januari 2027.