SwedenSkatteverket
Utomlands bosatta som bedriver näring i Sverige är bokföringsskyldiga
Skatteverket förtydligade den 16 november 2026 att fysiska personer som bedriver näring i Sverige är bokföringsskyldiga även vid bosättning utomlands (BFL 2:7), vilket avgör deras redovisningsmetod för mervärdesskatt.
By Taxxa AI OyPublished 16 November 2026
Industry: Across industries
Utomlands bosatta fysiska personer som driver näringsverksamhet i Sverige omfattas av den svenska bokföringsskyldigheten.Skatteverket Skatteverket förtydligade den 16 november 2026 den rättsliga vägledningen Den som inte är bokföringsskyldig enligt BFL
Skatteverket: fysiska personer är bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet i Sverige
Skatteverket — och det gäller även fysiska personer bosatta utomlands
Skatteverket, eftersom bestämmelsen inte ställer något särskilt krav på etablering i Sverige (2 kap. 7 § andra stycket bokföringslagen). Den nya lydelsen ersätter den tidigare kortare meningen utan i Sverige och den gamla uppgiften att en beskattningsbar person som inte är etablerad i landet normalt inte är bokföringsskyldig.
Klassificeringen avgör hur mervärdesskatten redovisas.Skatteverket Den som inte är bokföringsskyldig enligt BFL kan inte redovisa mervärdesskatt enligt fakturerings- eller bokslutsmetoden utan ska redovisa utgående skatt för den period då den beskattningsgrundande händelsen inträffat (7 kap. 15 § mervärdesskattelagen) och ingående skatt för den period då varan levererats eller tjänsten tillhandahållits (7 kap. 32 § ML); redovisningsreglerna för de bokföringsskyldiga beskrivs på sidan Redovisningsskyldighet. En utomlands bosatt fysisk person som bedriver näring i Sverige hamnar därför i den skyldiga gruppen
Skatteverket: i huvudregel tillämpas samma bokföringsregler som för svenska enskilda näringsidkare, med separat bokföring för den svenska verksamheten (4 kap. 9 § BFL), avslutad som en svensk enskild näringsidkare — årsredovisning för större företag, annars årsbokslut, förenklat där den årliga nettoomsättningen normalt inte överstiger 3 miljoner kronor — och med räkenskaperna tillgängliga i Sverige till och med det sjunde året efter räkenskapsåret (7 kap. 2 § BFL).
Begränsningar kvarstår. Ingen bokföringsskyldighet uppkommer för verksamhet som inte under några förutsättningar kan bedrivas lagligt, även om en fysisk person i andra fall kan vara skyldig för en olaglig verksamhet. Att äga eller bruka en näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen räknas alltid som näringsverksamhet, medan uthyrning av en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § IL inte gör det. En utomlands bosatt näringsidkare som inte är bokföringsskyldig men beskattas för ett svenskt fast driftställe måste ändå ha rimlig dokumentation — räkenskaper, anteckningar eller motsvarande — för taxeringen (39 kap. 3 § skatteförfarandelagen), bevarad i sju år (9 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen), med resultatet beräknat enligt bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 § IL).
Rättslig grund är bokföringslagen (1999:1078) 2 kap. 7 § andra stycket om utomlands bosatta fysiska personer, med 4 kap. 9 §, 6 kap. 1 och 3 §§ och 7 kap. 2 § om skyldighetens innehåll, samt mervärdesskattelagen (2023:200) 7 kap. 15 och 32 §§ om redovisning för de icke skyldiga.
Behandla en utomlands bosatt fysisk person som bedriver näring i Sverige som bokföringsskyldig och redovisa dennes mervärdesskatt enligt den bokföringsbaserade metoden.