Bokföringsnämnden går upp i omdöpt revisionsmyndighet 2027

Bokföringsnämndens uppgifter ska föras över till och inordnas i RevisorsinspektionenRiksdagen, och Revisorsinspektionen ska byta namn till Myndigheten för redovisning och revisionRiksdagen. Från och med den 1 januari 2027 ska därmed en enda myndighet ansvara både för utvecklandet av god redovisningssed och för tillsynen över revisorer och revisionsföretag.Riksdagen Myndigheternas befintliga uppgifter ska i övrigt vara oförändrade, och omorganisationen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Ansvaret för att utveckla god redovisningssed följer med uppgifterna.Riksdagen Hänvisningen till Bokföringsnämnden i 8 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ersätts med en hänvisning till Myndigheten för redovisning och revision, så att den nya myndigheten övertar skyldigheten att utarbeta allmänna råd och vägledande uttalanden, däribland yttranden till domstolar och Skatterättsnämnden om vad som utgör god redovisningssed i ett konkret fall. Den nuvarande fördelningen av normgivningsansvaret ändras inte: Finansinspektionen behåller sitt mandat för finansiella företag, och det privaträttsliga organet Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering behåller sin roll. Propositionen besvarar FAR och andra remissinstanser på just denna punkt — omorganisationen bekräftar, snarare än ritar om, vem som utvecklar vilka normer.

Sekretessen följer uppgiften. När en domstol eller en annan myndighet begär ett yttrande om god redovisningssed från den nya myndigheten och lämnar över uppgifter som omfattas av skattesekretess, ska sekretessen gälla för uppgifterna även hos den nya myndigheten, genom en utvidgad 27 kap. 9 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utvidgningen verkar bakåt: uppgifter som lämnats till Bokföringsnämnden i ett sådant ärende före ikraftträdandet förblir skyddade efter det.

Kontinuiteten tryggas genom övergångsbestämmelser. Beslut som Revisorsinspektionen har fattat enligt revisorslagen (2001:883) — däribland auktorisationer och registreringar av revisorer och revisionsföretag — ska efter förändringen gälla som beslut av Myndigheten för redovisning och revisionRiksdagen, så någon ny ansökan krävs inte. Kvalitetskontroller som den gamla myndigheten utfört ska räknas som kontroller av den nya vid tillämpningen av revisionsutskottsreglerna i sparbankslagen (1987:619), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Omorganisationen genomförs genom tio lagändringarRiksdagen: namnbytet ersätter Revisorsinspektionen med Myndigheten för redovisning och revision i åtta av dem, däribland revisionslagen (1999:1079), lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen (2010:2043), medan ändringarna i bokföringslagen och sekretesslagen för över Bokföringsnämndens uppgifter. Motsvarande förordningsändringar ska följa. Regeringen lägger engångskostnaderna — skyltar samt informations- och kommunikationsmaterial — på myndigheten själv inom dess befintliga anslag, och räknar inte med några kostnader för revisorer, revisionsföretag eller bokföringsskyldiga företag.

Sammanslagningen aviserades i 2026 års budgetproposition och bereddes under regeringsuppdrag till båda myndigheterna i oktober 2025. De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända; Statskontoret föredrar namnet Myndigheten för redovisnings- och revisorsfrågor, medan Kammarkollegiet och Finansinspektionen varnar för förväxling med andra organ med redovisningsmandat. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Rättslig grund: Prop. 2026/27:17 med ändringar i tio lagar, främst 8 kap. 1 § bokföringslagen, revisorslagen och 27 kap. 9 a § offentlighets- och sekretesslagen.