Missbruksprincipen stoppar momsrättelse och undantag

Skatteverket har preciserat ett exempel på när EU:s missbruksprincip biter inom momsenSkatteverket: de nationella reglerna som låter en leverantör rätta felaktigt debiterad moms genom att utfärda en ändringsfaktura kan inte användas när utfärdaren inte har agerat i god tro utan tillsammans med mottagaren skapat ett upplägg som innebär skatteundandragande. Det gäller under förutsättning att motsvarande rättelse av mottagarens ingående moms inte är möjlig.Skatteverket Samma princip kan likaså tillämpas på rätten att använda ett undantag från momsplikt, med hänvisning till C-712/17 EN.SA (punkt 33) och C-285/09 R (punkterna 48–50)Skatteverket. Passagen, märkt "Nytt: 2026-09-11" på sidan Rättsprinciper, är den operativa nyheten; sidrubriken beskriver den som ett förtydligande med ett exempel på principens tillämpning.

Exemplet skärper det godtrosvillkor som redan styr rättelser. Enligt vägledningen om ändringsfaktura ska ett felaktigt fakturerat belopp betalas till staten, men medlemsstaterna måste tillhandahålla en rättelseväg när utfärdaren visar god tro (C-835/18 Terracult, C-454/98 Schmeink & Cofreth)Skatteverket — normalt i Sverige genom att utfärda en ändringsfaktura enligt 7 kap. 50 § första stycket mervärdesskattelagenSkatteverket. Den nya passagen anger myntets andra sida: en utfärdare som gemensamt byggt undandragandeupplägget kan inte åberopa rättelserätten för att rulla tillbaka den debiterade momsen, åtminstone så länge mottagarens motsvarande rättelse av ingående moms inte kan görasSkatteverket. Neutraliteten räddar inte heller anspråket: en beskattningsbar person som uppsåtligen medverkat till momsbedrägeri och äventyrat det gemensamma momssystemets funktion kan inte med framgång åberopa proportionalitet, neutralitet, rättssäkerhet eller berättigade förväntningar (T-646/24 Ms Kljucarovci, punkt 60Skatteverket, redan på sidan).

Principens räckvidd är generell. Den låter nationella myndigheter och domstolar neka en rättighet som följer av momsdirektivet varhelst unionsrätten åberopas missbruksmässigt, oavsett vilken momsrätt undandragandet berör (de förenade målen C-131/13, C-163/13 och C-164/13, Schoenimport "Italmoda" Mariano Previti)Skatteverket. Dess tillämpning kräver inget nationellt genomförande (HFD 2013 ref. 12)Skatteverket. Däremot hanteras transaktioner som redan kan underkännas med stöd av lag — en leverans som felaktigt behandlats som skattepliktig, ett avdrag för ingående moms som gjorts i strid med lagen — enligt lagen, och förfarandemissbruk av annat slag hanteras genom förbudet mot förfarandemissbruk, där den redovisade ingående och utgående skatten på transaktionerna bortses från.

I praktiken har passagen betydelse i två återkommande situationer: rättelser på leverantörssidan i bedrägerinära kedjor, där utfärdande av ändringsfaktura nu uttryckligen anges vara otillgängligt vid gemensamma upplägg i ond troSkatteverket, och undantagsanspråk, där missbruk likaså kan fälla rättenSkatteverket. Rådgivare som granskar en rättelse eller ett undantag i en kedja med bedrägeriindikatorer bör pröva den goda tron och mottagarsidans rättelseläge innan de förlitar sig på någondera.

Rättslig grund: EU:s missbruksprincip såsom angiven i C-712/17 EN.SA och C-285/09 R med C-131/13, C-163/13 och C-164/13 (Italmoda), som inte kräver något nationellt genomförande (HFD 2013 ref. 12); rättelser i Sverige görs annars genom ändringsfaktura enligt 7 kap. 50 § mervärdesskattelagenSkatteverket. Förtydligat på Skatteverkets sida Rättsprinciper den 11 september 2026.