Missbruksprincipen stoppar momsrättelser utan intäktssäker återföring

Ett förtydligande den 2026-11-06Skatteverket med rubriken »Exempel om missbruksprincipen har utvecklats« lägger till ett nytt villkor i exemplet om missbruksprincipenSkatteverket: en ingåendeavdragskorrigering hos mottagaren räknas bara där korrigering faktiskt och reellt är möjlig utan risk för skattebortfallSkatteverketSkatteverket.

Missbruksprincipen innebär att enskilda inte kan åberopa EU-rätten på ett sätt som utgör skatteundandragande eller missbruk. Nationella myndigheter och domstolar kan då neka en rättighet som följer av mervärdesskattedirektivet, oavsett vilken momsrättighet undandragandet berör, som EU-domstolen slagit fast i Schoenimport Italmoda-målen. En beskattningsbar person som uppsåtligen medverkat i ett momsbedrägeri och äventyrat det gemensamma momssystemets funktion kan inte heller falla tillbaka på proportionalitet, neutralitet, rättssäkerhet eller berättigade förväntningar. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning gäller principen så som EU-domstolen utformat den för bedrägerifall, utan att bero på något nationellt genomförande.

Det nya avsnittet tillämpar den principen på rättelser. De nationella reglerna som ger rätt att rätta felaktigt debiterad moms genom att utfärda en kreditfaktura – en ändringsfaktura – kan inte användas där utfärdaren inte agerat i god tro utan tillsammans med mottagaren skapat ett upplägg som utgör skatteundandragandeSkatteverket. Det hindret gäller på ett villkor: att motsvarande korrigering av ingående skatt hos mottagaren inte är möjligSkatteverket. Och en sådan korrigering räknas som möjlig bara där det finns en faktisk och reell möjlighet att korrigera den tidigare avdragna skatten hos mottagaren utan någon risk för skattebortfallSkatteverket. Vad det kräver i praktiken bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Principen kan på liknande sätt nå rätten att tillämpa ett undantag från skatteplikt, som i EN.SA och R-målet.

Förtydligandet står vid sidan av förbudet mot förfarandemissbruk i grannavsnittet. Där transaktioner konstruerats för att uppnå en skattefördel som strider mot bestämmelsernas syfte och den fördelen är deras huvudsakliga syfte, omdefinieras de och beskattas som om de aldrig gjorts, enligt Halifax och Cussens – men den läran omfattar inte transaktioner som ingår i ett skattebedrägeri, där missbruksprincipen i stället är det sannolika instrumentet, till exempel vid karusellhandel.

Godtros-tråden löper genom faktureringsreglerna. Medlemsstaterna ska tillhandahålla ett sätt att rätta felaktigt fakturerad skatt där utfärdaren visar god tro, enligt Terracult och Schmeink & Cofreth, eftersom regeln som gör felaktigt angiven moms betalbar finns för att undanröja den intäktsrisk som avdragsrätter kan skapa. Effekten är praktisk: utan en faktisk, intäktssäker väg att återföra mottagarens avdrag kan utfärdaren inte använda en kreditfaktura för att tvätta bort ett samverkansuppläggSkatteverket.

För rådgivare är testet i ett rättelseärende med inslag av ond tro eller samverkan nu tvådelat och sekventielltSkatteverket: först, om utfärdaren och mottagaren gemensamt byggt ett undandragandeuppläggSkatteverket, och sedan, om mottagarens avdragna skatt faktiskt och reellt kan korrigeras utan risk för skattebortfallSkatteverket – besvarat fall för fall, inte som en generell regel.

Rättslig grund: principen om missbruk av rättigheter i EU:s momsrättspraxis med Skatteverkets godtros- och rättelsevillkor, redovisade i Rättslig vägledning om rättsprinciper och om ändringsfakturor.