Felaktig moms på faktura ska betalas även utan beskattningsbar transaktion

Den som anger ett belopp som mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling ska betala beloppet till staten, även när beloppet inte är mervärdesskatt enligt Mervärdesskattelagen. Både registrerade personer och personer som inte är registrerade kan bli betalningsskyldiga, och skyldigheten omfattar även belopp som anges för något som inte är en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster, till exempel en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher, eller för transaktioner som omfattas av ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning.

Syftet med denna betalningsskyldighet är att undanröja risken för skattebortfall som avdragsrätten kan ge upphov tillSkatteverket. Risken finns eftersom mottagaren av en faktura som anger mervärdesskatt kan använda fakturan för att yrka avdragSkatteverket. Skyldigheten gäller därför oavsett om en beskattningsbar transaktion faktiskt har utförts eller om det finns en skyldighet att betala mervärdesskatt på grund av en skattepliktig transaktionSkatteverket. EU-domstolen har slagit fast samma regel: skatt som anges på en faktura ska betalas av utställaren även när det inte finns någon faktisk beskattningsbar transaktion, såsom i Stroy transEuropa, och skyldigheten i artikel 203 i mervärdesskattedirektivet syftar till att undanröja den risk för skattebortfall som avdragsrätten medförSkatteverket.

I praktiken innebär detta att själva felet på fakturan skapar betalningsskyldighetenSkatteverket. Det spelar ingen roll att den underliggande transaktionen var undantagen från skatteplikt, skulle beskattas i ett annat land, omfattades av omvänd betalningsskyldighet eller aldrig ägde rumSkatteverket. En svensk säljare som av misstag debiterar svensk mervärdesskatt för en transaktion som ska beskattas i ett annat land, ett företag som debiterar skatt för en undantagen unionsintern transaktion och en person som fakturerar skatt för en fingerad transaktion blir alla betalningsskyldiga för det angivna beloppet så snart beloppet kan uppfattas som svensk mervärdesskattSkatteverket.

Mottagaren får ingen motsvarande förmån. Felaktigt debiterad skatt är inte ingående skatt enligt Mervärdesskattelagen och kan inte ge köparen rätt till avdrag eller återbetalningSkatteverket. Betalningsskyldigheten ligger helt på utställaren.

Vägen ut är normalt en kreditfaktura. Den som har blivit betalningsskyldig för felaktigt debiterad skatt ska utfärda en ändringsfaktura enligt 17 kap. 22 § ML för att rätta feletSkatteverket. Skatteverket ska bara avstå från kravet på ändringsfaktura när det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 50 § MLSkatteverket. Rättspraxis medger rättelse när utställaren var i god tro eller när utställaren fullständigt och i tid har undanröjt risken för skattebortfall, och medlemsstaterna måste tillhandahålla instrument för att återfå felaktigt fakturerad skatt när den risken är borta. Att vänta gör återbetalning svårare, eftersom möjligheterna att få tillbaka beloppet minskar när mottagaren slutligt har nekats avdrag eller när nationella förfaranden för rättelse inte längre kan användas.

Företag som utfärdar, granskar eller betalar fakturor bör därför behandla varje mervärdesskattebelopp på en faktura som en potentiell betalningsskyldighet i sigSkatteverket. Kontrollera skattebehandlingen före fakturering, rätta ett för högt eller felaktigt angivet belopp omgående med en ändringsfakturaSkatteverket, och låt inte en köpare göra avdrag med stöd av en faktura som är känd för att vara felaktigSkatteverket.

Rättslig grund: Mervärdesskattelag (2023:200) 16 kap. 23 §, artikel 203 i rådets direktiv 2006/112/EG samt EU-domstolens domar C-138/12 Rusedespred, C-642/11 Stroy trans och C-712/17 EN.SA.