Domstolen behåller Belaz på Belarus sanktionslista, avslår grunder

Den belarusiska lastbilstillverkaren OAO Belaz-upravljajusaja kompanija holdinga Belaz Holding står kvar på EU:s listor över frysning av tillgångarEuropa. Tribunalen avslog dess talan mot rådets rättsakter som behöll dess namn på listorna 2024 och 2025EuropaEuropa och ålade bolaget rättegångskostnaderna.

Belaz har varit listat sedan juni 2021. Rådets skäl har varit oförändrade sedan dess: Belaz är ett av de ledande statsägda företagen i Belarus och en av världens största tillverkare av stora lastbilar och dumprar, en betydande intäktskälla för Lukasjenko-regimen, och dess anställda som deltog i strejker och fredliga protester efter valet i augusti 2020 hotades med uppsägning och skrämdes. Bibehållandeakterna från 2024 och 2025 förnyade listningen med samma motivering.

Belaz hävdade först att själva listningskriteriet — fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som drar nytta av eller stöder Lukasjenko-regimen — är olagligt. Domstolen avslog båda delarna av denna grundEuropa. Behörighet först: individuella restriktiva åtgärder mot namngivna personer och enheter vilar på artikel 215.2 i EUF-fördraget, inte artikel 215.1, och rådet behöver endast visa ett objektivt samband mellan den listade kategorin och tredjelandet, inte en stark nära anknytning som gör den listade enheten kapabel att påverka regimen. Rättssäkerhet därefter: formuleringen om nytta eller stöd, läst i ljuset av målet att öka trycket på regimen, riktar sig mot en begränsad, objektivt definierad kategori — förbindelser med regimen i form av en härledd nytta eller ett stöd, särskilt finansiellt eller materiellt stöd — och rättspraxis har fastställt dess konturer, så reglerna är klara, precisa och förutsebara.

I sak höll domstolen bevisbördan på rådet men tillät det att stödja sig på de tidigare bevisakterna där sammanhanget inte hade ändrats. Statligt ägande, regeringens löften om stöd, beskrivningen av Belaz som ett belarusiskt varumärke och en del av det nationella arvet samt förvaltningsrådet som fortfarande leds av Belarus ekonomiminister stod allt oemotsagt, och försäljningen 2022 i Ryssland på 800 miljoner amerikanska dollar visade fortsatt betydande verksamhet. Vad gäller intäkter godtog domstolen att direkt bevisning om utdelningar saknades — balansräkningarna har varit otillgängliga sedan 2021 — och ansåg nettovinsten 2019 på över 266 miljoner belarusiska rubel, tidigare skatter, utdelningar och obligatoriska bidrag, de statsägda företagens andel på 38 % av Belarus budgetintäkter 2022 samt försäljnings- och intäktssiffrorna 2022–2023 som en tillräckligt konkret, precis och samstämmig bevisning för att Belaz förblev en betydande intäktskälla. Belaz lade inte fram något konkret bevis för en förändring av sin situation.

Domstolen avslog också grunden om grundläggande rättigheterEuropa. Frysningen är föreskriven i lag, tjänar allmänintresset att stödja demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter och är proportionell: mildare alternativ är lättare att kringgå, åtgärderna ses över minst årligen och förblir tillfälliga och reversibla, och målets betydelse motiverar även betydande negativa konsekvenser.

Rättslig grund: Mål T-239/24, med tillämpning av artikel 4.1 b i beslut 2012/642/Gusp och artikel 2.5 i förordning (EG) nr 765/2006.