European UnionEUR-Lex
GA: bötfällda företag kan inte vältra kartellböter på chefer
Generaladvokat Szpunar föreslog den 1 oktober att artikel 101 FEUF hindrar ett bötfällt företag från att vältra böterna på den felande chefen, eftersom böter måste stanna hos företaget.
By Taxxa AI OyPublished 1 October 2026
Ett bötfällt företag kan inte vältra över sina kartellböter på den chef som begick överträdelsen för dess räkning, föreslog generaladvokat Szpunar den 1 oktober 2026Europa i sitt förslag till avgörande i mål C-347/25 (Zapp)
Europa. Enligt hans mening hindrar artikel 101 FEUF ett bötfällt bolag från att av en ledamot i sitt ledningsorgan få ersättning för den ekonomiska förlust som uteslutande består i betalningen av dessa böter
Europa. Förslaget besvarar Bundesgerichtshof
Europa genom att föreslå att domstolen avgör just så
Europa; den kommande domen kommer att avgöra frågan.
Den underliggande tvisten är en tysk bolagsrättslig regresstalan. Mellan 2002 och 2015 deltog en direktör i Zapp Precision Metals GmbH, samtidigt styrelseordförande i holdingbolaget Zapp AG, som bolagens företrädare i ett prisavtal för rostfritt stålEuropa baserat på ett branschomfattande system av baspriser plus avtalade tillägg. Bundeskartellamt ålade det operativa bolaget 4,1 miljoner euro
Europa och direktören personligen 126 000 euro
Europa för uppsåtlig överträdelse av artikel 101.1 FEUF; böterna var rent punitiva, och myndigheten avstod enligt skön från att skumma bolagets olagliga vinst och lade ned målet mot holdingbolaget. Bolagen stämde därefter den tidigare direktören: Det operativa bolaget kräver hela de betalda böterna plus kostnader, holdingbolaget cirka 1,144 miljoner euro i utrednings- och advokatkostnader. Båda lägre instanser ogillade talan, och Bundesgerichtshof hänsköt frågan om artikel 101 FEUF hindrar en sådan regress.
Szpunar utgår från företagsbegreppet: artikel 101.1 FEUF och artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 utpekar det, en ekonomisk enhet oavsett rättslig form, som överträdaren med personligt, inte ställföreträdande, ansvar. Ledningens handlingar tillräknas det; det kan inte samtidigt vara skadevållare och skadelidande. Direktören handlade som verkställande direktör för det operativa bolaget, inte som individuellt företag, en logik förslaget hämtar analogt från Lietuvos notarų rūmai (C-128/21), där domstolen vägrade att behandla enskilda presidiemedlemmar som medgärningsmän.
Artikel 101 FEUF skyddar enligt Szpunar inte heller ett sådant krav. Bestämmelsen skyddar marknaden och konkurrensen som sådan, inte en överträdare som behandlar sina böter som förlust. Courage- och Crehan-rätten för var och en att kräva skadestånd omfattar överträdelsens offer, och även en medkontrahent med betydande ansvar kan nekas ersättning; den berättigar inte överträdaren att socialisera sitt straff. Ett företag vars olagliga förfarande fastställts, och som ansvarar personligen, har inte rätt till ersättning för böternaEuropa.
Regress skulle enligt förslagets centrala effektivitetsargument försvaga snarare än komplettera den offentliga tillsynen. Böter ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, avvägda efter företagets omsättning, allvar, varaktighet och upp till 10 % av omsättningen, och bördan förutsätts stanna hos företagetEuropa. En skadeståndsdomstol som förordnar återbetalning skulle de facto ändra myndighetens böter, som endast myndigheten eller domstolarna i överklagande kan ompröva. Prejudikatet är X BV (C-429/07): Liksom avdrag av konkurrensböter från skattepliktig vinst undergräver sanktioner, gör även övervältring av bördan på direktören det.
Resonemanget beror inte på försäkring: D&O-skyddet här, 25 miljoner euro hos AIG Europe S.A. med undantag för uppsåtliga pliktbrott och böter som ålagts den försäkrade personligen, understryker bara att regress är utesluten, eftersom böternas börda skulle lämna företaget. Förslaget bevarar två angränsande vägar: medlemsstaterna kan ålägga deltagande chefer personliga böter, som Tyskland gjorde med påföljden på 126 000 euro, och bolag kan kräva tillbaka kartellofferersättningar som de betalat, åtskilda från själva böterna.
Rättslig grund: Artikel 101 FEUF; generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av den 1 oktober 2026 i mål C-347/25.
Företag med kartellrisk bör inte anta att böterna kan krävas tillbaka från inblandade chefer; granska D&O-undantag för uppsåtliga pliktbrott och böter, och rikta kraven mot skadestånd som betalats till kartellens offer snarare än mot själva böterna.